5 September...

En vacker morgon och något varmare än igår, satt i ett torn med vidunderlig utsikt över nejderna.

 

 

 

Inte bara vacker utsikt, även kamin så det var riktigt mysigt att sitta där och spana och elda.

 

 

 

Tyvärr så var det inga älgar som passerade hos mig denna dag heller men det gick av en massa skott som vårt grannlag brände av.

 

En gemensam fika blev det även idag innan vi skildes åt efter morgon passet.

 

och både Acco och Ria fick vila en stund.

 

 

Oskar och Acco

 

 

Åkte sen och tömde båten från gårdagens regnvatten och nu hade det samlats ett 50 tal svanar en bit neråt älven.

Kände mig lite slö för att laga mat så jag stannade till på Forest och åt lunch och planerade in helgens jobb med Margareta.

 

Hade precis kommit hem när jag fick ett samtal från sköterskan på mammas boende som berättade att mamma var dålig och hon tyckte jag skulle komma dit eftersom hon inte var kontaktbar längre. Jag frågade om de hade tagit något urinprov eftersom det kunde vara UVI igen men det trodde hon inte att det var. Ja, inte annat att göra än att tvätta av sig all rökt lukt och svida om och så låsa in vapnet i vapenskåpet. När jag kom ut i köket igen och tittade ut genom köksfönstret såg jag en älgko med kalv vid saltstenen, alltså...ödets ironi...

 

Mamma var verkligen helt borta när jag kom till henne, försökte prata och väcka henne men det gick inte att få något som helst liv i henne och rätt som det var så fick hon andningsuppehåll. Ja, jag trodde nog att det verkligen var slut med min lilla mamma. Hon kvickande dock till när jag satt och fuktade hennes mun och snart var hon tillbaks som vanligt.

Ont i magen klagade hon på och jag bad personalen ta ett urinprov men hon kunde bara åstadkomma en endaste droppe som dock räckte för provet som mycket riktigt visade bakterier, hon hade alltså UVI precis som jag trodde.

Stannade hos mamma hela kvällen och fick henne att dricka en massa citronvatten så hon tillslut kunde kissa och mådde åtminstone lite bättre innan jag åkte hem. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om detta men något är ju riktigt fel när man åker till henne och tror att det är sista andetagen och det visar sig vara urinvägsinfektion, borde man inte kolla upp det först eftersom hon hade samma åkomma för ett par veckor sedan och även då var helt borta. Stackars lilla mamma.