lördag 19 maj 2012

Lördag 19 Maj

Vaknade första gången strax efter kl 04 när solen gassade in genom sovrumsfönstret men somnade om en stund. Lika vackert solsken när jag klev upp vid 07 för att koka mitt kaffe. Drog på mig kläderna och gick ut efter morgontidningen och tittade på spåren efter älgarna som hade gått efter vägen och tittade till min planteringslåda och upptäckte att de första jordgubbsplantorna hade fått små gröna blad som kikade upp i myllan, likaså rabarberns små röda knubbiga började kika fram.



Trädens små knoppar spirade i solskenet. Åt lite frukost och löste melodikrysset. Lördag mornar är bra mysiga trots att det egentligen inte är så stor skillnad på vardag och helg när man är ledig som jag men melodikrysset gör att det är en timme som blir lite helig.
Fixade och städade undan lite och så förståss vattna alla växter och plantor tog ju också en stund.

Åkte sen till Pajala för att hälsa på mamma, blev riktigt ledsen när jag kom dit för återigen låg hennes larm på diskbänken i hennes rum och det första hon sa var att nu har de tagit mitt larm igen och jag är så kissnödig så jag mår illa, snälla hjälp mig på toaletten... hon hade till och med börjat knäppa upp sina byxor där hon låg.


 Jag kan ju inte själv få upp henne ur sängen och på toan så jag ringde på larmet som de hade tagit ifrån henne och satte mig och väntade. Efter en bra stund kom en personal och jag frågade varför de tar larmet ifrån henne och fick då till svar att de får de absolut inte göra men faktum kvarstår att så är fallet och de är inte första gången det har hänt. Mamma fick iaf komma på toan. Hon var så kränkt och ledsen och kunde tala om vem det var som hade tagit det och efter ett tag kom den personen in och bad om ursäkt med en förevändning om att hon hade glömt det efter att hon hade tvättat mamma. Märkligt sa jag eftersom det har hänt förut och mamma även säger att det händer att de tar larmet till natten och hon känner sig så otrygg då hon själv inte kan komma ur sängen eller kalla på hjälp.
Stackars lilla mamma, hon var så ledsen och ville komma hem, hon sa även att jag betalar för att vara här och få vara trygg och så gör de så här mot mig... Fy så ont det gör.

Efter besöket hos mamma träffade jag Eva och Inga-Lill och vi åkte till DanSai för att äta middag, blev en jätte trevlig eftermiddag med mina kära vänner.

Åkte sen en sväng i Pajala för att titta på älven som det var klass 2 varning på för det höga vattenståndet efter islossningen men isproppen hade släppt och det var bara en massa is ut efter stränderna.

Fortsatte sen hemmåt och höll på att få rådjurssadel till söndag middag vid Juhonpieti, det är väl ändå fan att man oftare håller på att köra på rådjur än älgar och renar som tillhör vår naturliga fauna, nu måste vi börja skjuta av rådjurs stammen snart och det djävligaste är ju att de skulle inte överleva här om inte folk fodrade dem hela vintern, garanterat att jag ska ha rådjurssadel på middagsmenyn till höst.
Forsatte min färd hemåt och stannade till emellan Peräjävaara och Anttis och fotograferade de enorma ismassorna som hade blivit kvar på stränderna efter islossningen i Torneälv.



Stannade vid myrarna vid Anttis och konstaterade att skoterledens märkning numera såg ut som sjömärken för hela myren är vatten dränkt och små Myrsnäppor klev omkring i vattnet.





På andra sidan vägen på myren klaffsade en trana runt



Nästa stopp blev vid Karijoki där vattnet forsade under bron, får en längtan att "älvsätta" båten ( för det kan väl inte heta sjösätta här?) och åka upp till Muotka.


En  ensam liten knipa simmade omkring.

Mitt sista stopp blev i Koijujoki där det var riktig fors i ån, där har jag tänkt lägga ut en mjärde för att fånga några vårgäddor men jag får nog vänta en stund tills vattenflödet blir lite lugnare.


 Hade precis kommit hem när jag fick besök av Anne-Maria och Bertil och vi satt och surrade i flera timmar, trevligt med sällskap en lördag kväll. När de åkte satt jag kvar och njöt av de vackra ljuset när solen var på väg ner och pratade med min älskling som har lagt nytt köksgolv hemma i Stuvsta, se så fint det blev.

Enligt klockan borde jag gått och lagt mig men kunde inte slita mig från det magiska ljuset och innan jag riktigt hann fatta så var solen redan uppe.















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar